Besviken

Kom för en stund sen igen tillbaka från doktorn, åter igen med en tio dagars antibiotikakur och order om att vila mej så länge som möjligt. Så vad detta effektivt innebär är att jag inte kommer kunna göra något av det jag ville göra förrän jag kommer hem: inga goodbye-parties, inga besök till de närliggande öarna, inget. Så just nu är jag väldigt besviken och ärligt sagt väldigt ledsen över att måsta flyga hem om en vecka. Men hoppas åtminstone det sku lösa sej efter dethäran.

Nytt år, ny design

Jag tyckte att det var på tiden att förnya looken på bloggen, och efter många misslyckade fösrsök har jag nu äntligen lyckats få det någotlunda så som jag vill ha det! Dethär är ett av dom tillfällena jag önskar jag skulle haft min dator till hands och inte bara tabben, men med hjälp av åtta bildredigeringsprogram och långa nerver lyckades jag tills slut fixa allting. Tror jag. Om några kanter ser sneda ut eller headern är halv eller allmänt något ser ut som om det inte riktigt var planerat, kommentera gärna så jag vet vad jag ska fixa imorgon!

Tusen tack! :))

 ~ om två veckor är jag på flygfältet?!? ~

Flytthjälp

"Jesus Christ Nat you've got some mad tan lines there!"

Hejhå, dags för inlägg två för idag! Bilden har inget med inlägget och göra egentligen, jag ville bara lägga upp den och Chris så snällt lagda komplimang haha. Nej men jag har fått skumma blickar hela dagen och jag har funderat varför, men tydligen har jag bara chockat folk med min finländska blekhet i kontrast till min nyzeeländska solbränna!

Men här kommer nu det egentliga inlägget: 

Nu är jag hemkommen och ligger nerbäddad i sängen och skriver ett hastigt litet inlägg förrän jag somnar. Idag var jag alltså och hjälpa Chris flytta sina saker från lägenheten tillbaka till hostellet - avtalet var slut och det gick inte att förnya så han får snällt komma tillbaka till Base med oss andra backpackers haha! På lördag kommer han till och med flytta in till samma rum som jag, så de sista dagarna jag är i Nya Zeeland kommer jag åtminstone ha en trevlig rumskompis! Planerna för mina sista 14 dagar (yikes) är för tillfället inte så häva: några musébesök och zoobesök är inplanerat men det är inget livsviktigt precis. Mest ska jag försöka klämma in åmtinstone en kaffedejt/filmkväll/parkhäng med varendaste en av mina kompisar så att jag har en massa massa underbara minnen att glädjas över när jag kommer hem (eller det har jag ju redan, men ni vet, "mycket vill ha mer"!)! 

~ fjorton dagar kvar ~

Auckland Lantern Festival

Veckoslutet efter vändagen ordnades den årliga Auckland Lantern Festival till äran av Chinese New Year, och från fredag till söndag kväll ordnades varierande program runtom Aucklands olika parker. Så mycket mera finns det väl inte att berätta om det haha, så istället tänker jag lägga upp några bilder! Dethär var ett av dom få tillfällena det verkligen känts som att min kamera i telefonen inte alls räckte till, och bilderna är inte av bästa kvalité men det får duga!

Alla lyktor är gjorda av papper och en ståltrådsram!

Lyktorna varierade från klassiska kinesiska lyktor...

...till massiva konstverk!

The Year of the Horse

Olika uppträdanden ordnades också genom alla tre dagar

Festivalen avslutades med mäktigt fyrverkeri från SkyTower!

Tisdag morgon hade jag så min 'follow-up' hos doktorn, och än en gång blev det en trevlig räkning att betala för alla mediciner så att man får allting upprett. Men förhoppningsvis är problemet nu löst! Till råga på allt har jag dock fått "AC-flunssa" (ni vet när air conditioning är på fullt och man går från supervarmt till superkallt helatiden) så jag är lite eländig nu och skulle bara vilja må bättre så jag kan njuta av mina sista två veckor i Nya Zeeland! 

Glad Vändag♥

Känslan när ens fyra bästa vänner är i ett förhållande och jag crashar i ett pars lägenhet på Valentines Day - third wheel anyone? 

Fast så farligt är det ändå inte - Stas (om ni minns Stas från Sverige/Ryssland) kommer tillbaka till Auckland ikväll för Eminems koncert som är imorgon så vi ska kanske ta och hitta på något, och sedan ska jag kanske ta och titta på Auckland Lantern Festival som ordnas hela veckoslutet till äran av Chinese New Year! I och med att jag mår mycket bättre idag kanske jag dessutom orkar sätta mig i Starbucks och spana in alla urgulliga par som rör sig runt stan. Så glad vändag åt alla där hemma, hoppas ni har en fin vändag!

20 dagar kvar i Auckland!!

Allt ska man råka ut för!

Tips 1: bli inte sjuk utomlands. Helt seriöst, det är inte roligt. Mest för att:

a) det är dyrt

och

b) jag blir ca 5 år gammal och tycker synd om mig själv direkt när febern stiger över 37ºC.

Situationen är denna: på måndag fick jag ettutre extremt ont i halsen (det gick seriöst från "hmm kanske jag håller på att få flunssa" till "wow va händer vatten är för tjockt att svälja" inom en timme), och på tisdag eftermiddag steg febern till 39,2ºC så jag drog mig till läkaren. Han konstaterade att japp, jag har en infektion i halsen och det kräver antibiotika. Dessutom fick jag olika smärtstillande medel, allt från värktabletter till bedövande munskölj och spray. Problemet med dessa mediciner var bara att jag som sagt hade svårt att svälja vatten, och antibiotikan ska tas med mat. Jess. Här började tröttheten och matbristen slå in och plötsligt tyckte jag åter igen väldigt synd om mig själv igen haha, och allt kändes eländigt och jobbigt. Till råga på allt måste jag packa min väska då jag ska bo med vänner dethär veckoslutet (hostellet är fullbokat över veckoslutet pga Eminems koncert), så efter att ha bott i samma rum tre månader kan ni tänka er röran jag hade framför mig (som heeeeelt inte var mitt eget fel. Jag lovar. Jag är en ordningssam person.). Men som allt annat så löste det sej med att ta en sak i taget och packa 10min för att sedan pausa med ett avsnitt av 'How I Met Your Mother'! Så idag känns det äntligen som att värkmedicinen biter och febern hålls under kontroll, så jag fick äntligen i mig några skivor rostbröd med pålägg! Läkarn sa att när medicinerna väl biter försvinner smärtan antagligen lika snabbt som den kom, så det håller jag tummarna för just nu.

Nästa tisda ska jag dock tillbaka till farbror doktorn (som förresten var den trevligaste och sympatiskaste läkare jag träffat, honom vill jag ta med hem!) för eventuella fortsatta tester om han misstänker att något annat legat bakom dethäran, men förhoppningsvis klarar jag mig undan med att bara träffa honom och prata lite igen (vilket jag betalar ytterliga $80 för). Som sagt, läkarbesök är dyrt. Bli int sjuk utomlands, eller se till att du har en överlops $500 i kontot som inte har bättre användning!

ps.

Har äntligen hittat ett knästöd som faktiskt hjälper men ändå tillåter mig att röra på benet oförhindrat! Spidertech stödtejp är dagens räddning - äntligen kan jag gå utan att knät sväller upp och glider runt i knäskålen. Underbart!♥♥

Veckoslutet 8-9.2

Lördagen åkte jag, Chris och Minji till Devonport, en stadsdel 15 minuter från centrala Auckland med båt (och ca 1,5h med bil). Trots att det är så nära var det som att komma till en helt avlägsen by - massiva egnahemshus och sandstränder (och stämningen i allmänhet) påminde värlidgt mycket om Grekland! Vi spenderade 5h i Devonport, och vi klättrade upp till toppen av två gamla vulkaner och besökte flera historiska platser (tack vare utsikten över hamnen i Auckland spelade dessa vulkaner en stor roll i krigstider och här finns många kvarlämnade minnen från krig - häftigt att besöka, tro mig). Obehagligast var definitivt de mörka tunnlarna som går genom hela vulkanen i en enda labyrint: det var mörkt, det var trångt och det var klaustrofobiskt. 

Sol sol sol

Uppe på vulkan #1 - Mt. Victoria

Hihi

En karta över Devonport

Redigt med mad krävs om man ska klättra i hettan!

Påväg upp på vulkan #2 - North Head

Försvar mot inkräktare i tidigt 1900-tal

Vi hittade en tunnel med ett fönster som släppte in lite dagsljus...

 Före vi tog färjan över till Devonport gick vi en sväng runt ett informationstillfälle som hölls i hamnen om säkerhet, och där fanns brandkår, ambulans, polis och marinkåren på plats för att demonstrera och låta folk pröva på deras uppgifter. 

Idag spenderade jag solande och senare hos Alex och Judy, där vi spelade kort och åt god mat och efterrät som Judy lagade. Imorgon ska jag och Judy åka till ett shoppingcenter (vart det är vet jag inte haha, så det får vi se imorgon!).

25 dagar kvar!

Gömda pärlor

Sånahär fynd gör man när man är helt inne i ett samtal och går dit som fötterna bär - bokstavligen en minut från hostellet finns en ordentlig, old-school arkad full (och jo, FULL) med alla möjliga spel!! Vi spelade allt från two-player-tetris till street fighter till air-hockey och dansmattor och det var så roligt! Tänk att jag gått förbi platsen i fyra månader utan att veta vad jag missar! Dessa små gömda pärlor som hittas överallt bara man vet vart man ska titta är orsaken till att jag älskar Auckland♥

I'm Coming Home

It doesn't matter where you are

It doesn't matter where you go

If it's a million miles away or just a mile up the road

Take it in

Take it with you when you go

Who says you can't go home

~ Bon Jovi

Waitangi Day

Idag var åter igen en 'public holiday' i NZ (två korta arbetsveckor i rad, inte för att det berörde mej precis men mina arbetande vänner var tacksamma för det haha), denhär gången firades Waitangi Day. I princip är det dagen då man skrev under pappren och grundade Nya Zeeland eller något i den stilen, om ni är intresserade kan ni läsa mer om det här. Återigen fick vi uppleva en extremt torr och solig "regndag" här i Auckland, då det lovades 80% chans för regn men vi spenderat hela dagen ute i solen. Alex, Chris, Minji och jag åkte till Bastion Point för att fördriva tiden på en gratiskonsert och vi hade det supertrevligt!

Lite mulet till att börja med men stämningen var ändå bra

NZ är perfekt för att flyga drake; den mest spektakulära var nog en 4m lång bläckfisk!

Alex, Minji och Chris

Sen kom solen fram påriktigt och vi sökte skugga på alla möjliga sätt

Sen hittade vi the Savage Memorial, en plats med mycket historia.
Om intresserad finns mera info här!

Ikväll blir det igen det vanliga: pool-tournament i The Fiddler, än en gång står en $100 bar tab som pris så det är värt att tävla för. Stämninger är alltid mysig och jag är bara glad att ha något annat att göra än att spendera hela kvällen på datorn (arbetslöshet är inte min grej)!

Living on a budget

Tänk att få kalla detta hem♥

Ännu en dag som så många andra: sover till förmiddag, går ut och läser en bra bok i solen och sedan tillbaka hem för att laga en budgetmåltid. Dagens morgonmål/lunch gick ut på en burk spaghetti för 99c (yippie), och till middag blev det gröt med surskorpor till. Kvällsmål kunde jag inte bestämma mig vad jag ville ha (eller närmare bestämt, jag ville inte ha något som jag redan ägde) så det blev en blandning av allt - rostbröd med philadelphia, hallonsylt och ost var betydligt mycket godare än det låter. Men med 7 cent på kontot har jag inte mycket att klaga över hehe... (fattigt levande dethär men åtminstone har jag mat på bordet och tak över huvudet!) Imorgon kommer pengarna från finska kontot in så jag kanske kan unna mig någon sorts protein efter ett tag på nudlar och ris haha! :D

Bildbevis bara för att.

150!

Min 150:e dag i Nya Zeeland har firats med att jag sov till klockan 12:30 (okej men till mitt försvar så kom jag inte hem förrän 4 igår natt så för en gångs skull hadd jag orsak att va sömnig), sen for jag ut till hamnen och låg där och läste böcker och stektes lite i den brännande solen (här är det inte fråga om solkräm eller inte solkräm, om du inte vill spendera följande dagar i kalldusch). Efter några timmar, när Chris vaknat, joinade han mig nere i hamnen, och vi satt där och diskuterade allt mellan himmel och jord och allmänt slöade. Vi såg ett bröllop hållas på en båt i hamnen (väldigt fint!), vi såg ett fyllo ramla i vattnet och räddas av en vakt och så såg vi en gammal tant svimma på grund av hettan. Händelsefull dag här med andra ord, och det tar inte slut där! När jag kom tillbaka till Base kom en hemlös man in tillika med mig, och han har tydligen portförbud från Base. Istället för att acceptera det ställde han dock till med en hurja scen, och det slutade med att polisen får bryta löst honom från stackars receptionisten Alan som han hoppat på. Jappen, en vanligtvis väldigt manlig man, såg med orsak väldigt skakad ut men inget värre hände som tur inte. Så att sådant... 

Överlag går mitt budgetlevande förvånansvärt bra - jag använde inte ens pengar trots att vi var ut igår! Det gäller bara att på mig själv, så går det nog snabbt så är det lönedag!